Ensamvarg

Fuck vad jag cravear social umgänge just nu.
Måste dock skaffa mig lite kompisar först för att kunna släcka min törst.
Har alltid trott att jag gillar att vara ensam och att det har varit ett val jag har gjort. Men börjar tro att jag gillar att vara ensam för att jag inte haft nån annan att vara med.
Fine jag är inte mobbad och har aldrig vart, men jag har inte direkt några vänner.
Ingen som hör av sig och frågar hur det är eller om man vill hitta på nåt.
Jag har en vän men hon hör nog mest av sig för att inte hon heller har så många att umgås med.
Resten av mina kompisar är såna man träffar för att bli full med och det är väl knappast någon vänskap eller?
Jag har sagt det förr, jag är sämst på att höra av mig men man slutar bry sig när folk bara velar och har sig.
Sen lär jag väl inte göra saken bättre genom att söka ett jobb flera hundratals mil härifrån bara för att komma ifrån folket i den här stan.
Men äh yolo liksom.
Har gått vidare till intervju så håller tummarna som fan att allt går som jag vill!
Peace ✌️
Ser jäkligt pundig och skelögd ut men det är jag inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

När det står en liten röd stjärna (*) vid ett fält betyder det att det fältet måste fyllas i för att kommentaren ska kunna visas :)<3

* Ditt namn:
Kom ihåg uppgifterna?

Din E-mail: (Visas bara för mig)

Länk till din hemsida/blogg (valfritt):

* Här kan du kommentera tills du sprängs:

  • Till bloggens startsida