Det blev som det blev
365 dagar sen idag. Heeelt jävla sjukt hur man kan sakna att
sitta instängd i en lägenhet varje helg med samma personer.
Och jag vägrar bli helt blödig och blah för att livet är det det är idag.
Men jag önskar att januari-maj förevigt vore utsuddat ur mitt minne
och att klicken fortfarande var
dom vi träffade varje helg.
Hatar att leta nytt umgänge, att aldrig vara nöjd med dom man har.
Hade jag varit nöjd hade jag åkt till min far helgen jag fyllde år.
Men varför gråta över spilld mjölk?hahaha
Kan bara inte fatta att det gått ett fucking år sen
allt började.
Dessutom försvinner både Sema och Dahlin.
Detta är då sannerligen en sorgens dag:)
Kommentarer